Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar

I remissen om Framtidens Yrkeshögskola (SOU 2023:31) , menar utredaren att man behöver utöka antalet platser på Yrkeshögskolan med 35%. över 10 år. Målen är högt satta.

”Arbetsmarknadens behov ska även fortsatt styra yrkeshögskolan.

Hur tar man reda på vad arbetsmarknadens behov är? Man pratar om ett nära samarbete med näringslivet, men mekanismer för att ha detta samarbetet, och verktyg för att mäta arbetsmarknadens behov saknas. Det finns knappt någon arbetsförmedling att luta sig emot för att förstå dagens behov, än mindre någon mekanism för att gissa framtidens arbetsmarknad.

Tillit till yrkeshögskolan ska vara hög.
En tandlös skolinspektion gör att möjligheterna att stänga ned redan startade utbildningar är knappa.

Detta gör att etablerade aktörer behåller sina tillstånd år efter år. För att säkerställa utbildningarnas kvalitet, så mäter man före, inte medan, utbildningar genomförs.. Extremt höga krav för nystart blandas med låga krav på genomförande. Att skolor som Bergstrands får fortsätta erjbuda undermåliga utbildningar kår efter år är en katastrof. Samtidigt sliter Utbildningsarrangörerna sina hår för att i Januari sitta och hålla tummarna för att de ska få organisera nya utbildningar, oavsett om de har uppfyllt alla skakrav.

”Spelreglerna ska vara tydliga – det ska vara lätt att göra rätt”

Den flexibilitet som omtalas ska uppnås genom decentralisering. Samtidigt saknas kontrollverktyg för att säkerställa att allting fungerar som det ska.

Mycket behöver förändras, men önskemålen om flexibilitet står i kontrast mot den decentralisering som behövs. Man ska fortsätta ungefär som tidigare, för att sedan hålla tummarna för att marknaden ska lösa problemet.

Istället bör mekanismer för att matcha arbetsgivarens uppskattade behov sättas in direkt. Inte bara branschorganisationerna, utan företagen själva behöver stå med som garanter för att utbildningsplatser finns. Men det löser inte det grundläggande behovet; vem ska gå utbildningen? Inga insatser görs för att de tilltänkta eleverna ska söka sig till utbildningen. På en snabbrörlig arbetsmarknad, så måste utbildningarna få utrömme att evolvera. Det som behövs här är en bred ingång med senare val mot specialisering, där eleverna först det sista året av utbildningen lär sig det som gör dem extra attraktiva på arbetsmarknaden.

’[…]