Vart och ett av de Européiska länderna har sitt eget betygssystem, och få, om några är nöjda med sitt. Det är mycket tal om hur otydligt vårt Svenska betygssystem är. Att något är fel, råder det ingen tvekan om.
Andelen elever som var underkända i minst ett ämne i grundskolan var i Sverige 23,9%, jämfört med 4,4% i EU. ndelen som saknade fullständigt betyg i matematik, svenska och/eller engelska i Sverige, och därmed inte var behöriga för gymnasiestudier på nationella program, var 13,6 procent, vilket är den högsta andelen i EU. Dessutom måste eleven ha godkänt i ytterligare fem ämnen för yrkesprogram och ytterligare nio för behörighet till högskoleförberedande program.
Men våra grannar i Danmark har inte lyckats bättre. Där har man en skala från -3 till 12
| Grade | Description | ECTS | Old scale (00-13) |
|---|---|---|---|
| 12 | For an excellent performance displaying a high level of command of all aspects of the relevant material, with no or only a few minor weaknesses | A | 1311 |
| 10 | For a very good performance displaying a high level of command of most aspects of the relevant material, with only minor weaknesses | B | 10 |
| 7 | For a good performance displaying good command of the relevant material but also some weaknesses | C | 98 |
| 4 | For a fair performance displaying some command of the relevant material but also some major weaknesses | D | 7 |
| 02 | For a performance meeting only the minimum requirements for acceptance | E | 6 |
| 00 | For a performance which does not meet the minimum requirements for acceptance | Fx | 503 |
| -3 | For a performance which is unacceptable in all respects | F | 00 |
Återigen är det dags att förändra betygssystem i Sverige. Nu är det tal om att ”F” ska skrotas.
1820 infördes en fyrgradig skala, där betygen sattes i förhållande till hur väl eleven klarat kursplanen.
| A | Berömlig insikt |
| B | Godkänd insikt |
| C | Försvarlig insikt |
| D | Otillräcklig insikt |
1897 utökades skalan med några betyg till
| A | Berömlig |
| a | Med utmärkt beröm godkänd |
| AB | Med beröm godkänd |
| Ba | Icke utan beröm godkänd |
| B | Godkänd |
| BC | Icke fullt godkänd |
| C | Underkänd/Otillräcklig |
1962 bestämde man att eleverna i varje klass skulle betygssättas enligt en normalfördelningskurva:
| 5 – | 7% Bästa betyg | |
| 4 – | 24% | |
| 3 – | 38% | |
| 2 – | 24% | |
| 1 – | 7% Sämsta betyg |
1994 och 2000 infördes utterligare en ny betygsskala, där betygen skulle knytas till kursplanen:
| MVG | | |
| VG | | |
| G | | |
| IG | | |
| – | |
2011 återgår man till 1820 års modell, men lägger till E och F-, men fortsätter knyta betygen till hur väl eleven uppnått målen i kursplanen
Nu talas det om att betyget F ska skrotas. Vi kommer allt närmare en återgång till 1820 års standard
Att reformera betygssystemet är ett enkelt sätt att få det att se ut som om man gör något, utan att faktiskt ta tag i problemet. Det stora problemet här är inte att eleverna i Sverige är så mycket sämre än i övriga Europa. Problemet ligger i att kursplanerna är för otydliga, och att Svenskarna som vanligt övertolkar reglerna.